-

2012-04-02
20:23:12

Making up with my inner demons.

Jag måste vara bäst.

Om jag inte är bäst är jag sämst.

Intalar jag mig...

Jag skiter i något om jag inte kan bli bäst.

Jag blir lätt avundsjuk. (Därför måste jag vara bäst så jag inte blir avundsjuk på någon)

Jag får noll motiavtion genom att någon säger att jag suger.

Jag får motivationen tillbaka när jag blir bäst.

Jag hatar förändringar.

Jag blir skitsur när planer ändras utan att jag fattar varför.

Jag är en jävligt knepig människa.

Jag kan byta humör på fem sekunder.

Jag säger alltid vad jag tycker.

Även om jag bara tycker det just i sekunden. Om jag är sur på någon så säger jag EXAKT vad det dåliga är och varför jag är sur och släpper det inte förrän det är lungt. Det går liksom inte bara att säga förlåt, uatn man måste reda ut allt... alltalltallt när man når den delen av utredningsfasen.

Jag håller alltid hemligheter förutom om de själv påverkar mig, då pratar jag med mamma.

Jag tycker det är riktigt svinigt att vara olojal.

Stör mig otroligt mycket på folk som inte kan behärska skillnaderna mellan de och dem.
Och surprise,surprise - jag är glad ofta - men inte alltid.

Jag har också problem.

Jag har alltså något gemensamt med dig.

Haj.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: